Rutiner och strukturer

Rutiner och struktur handlar både om behandlingsarbetet generellt och när det gäller säkerhetstänkandet. I behandlingsarbetet är struktur och rutiner viktiga därför att det kommer patienten, klienten, den boende till del. Vården fungerar i det att ronder, behandlingskonferenser, kontaktmannamöten, vårdlagsmöten, arbetsplatsträffar kommer i en viss ordning och med jämna mellanrum. Patienten känner delaktighet, har möjlighet att ta upp frågor och problem på ett strukturerat sätt. Jag skulle kunna rada upp en mängd exempel där bristande struktur, bristande kommunikation har skapat en frustration hos vårdtagaren som svarat upp med aggressivitet och våld.

Ex.
”Patienten hävdar att han har rätt till ett samtal med läkare inom en viss tid efter att ha skrivits in på avdelningen. Den tidsgränsen passeras och patienten blir irriterad och tar upp detta med personalen. Inget händer. Efter lång tid, då flera veckor har gått och fortfarande inget samtal med läkaren har ägt rum, uttrycker patienten att ”jag ska spöa upp den jäveln när jag ser honom”. Personalen berättar för läkaren att patienten uttalat hot om våld till honom. Ytterligare tid förflyter. När sedan läkaren kommer till avdelningen och patienten får syn på honom frågar patienten varför han inte fått något samtal. Läkaren svarar ”du har hotat mig” varpå patienten hoppar på honom och utdelar knytnävsslag mot densamme.”

I säkerhetstänkandet gäller bland annat att delge all personal som arbetar på ett boende vilka brukare, boende etc. som tidigare i sin historia utövat våld. När man i verksamheten gör kontinuerliga riskbedömningar av alla inskrivna blir bilden tydligare och risk för våld och hot minskar.

Vad gäller bemanning är det viktigt att det finns tillräckligt med personal – både manlig och kvinnlig. Det är också viktigt att det finns möjlighet att påkalla hjälp. Finns larm? I så fall, hur används de?

Ett fundament i strukturen är att man har en handlingsplan som kontinuerligt utvärderas och uppdateras. Vidare är det nödvändigt att den gås igenom på arbetsplatsträffar minst två gånger per år så att all personal får in säkerhetstänkandet i sitt arbete.

All personal behöver utbildning i hur man hanterar hot- och våldssituationer, först en grundutbildning och sedan regelbundna uppföljningar.

Tillbaka